Inner peace

Nu har man jobbat 25% i ett par veckor och de känns som för lite nu. De första dagarna var man helt väck efter dom där 2 timmarna. Men nu känns de som att man precis hinner komma igång så ska man hem igen. Så jag är redo för mer. Och nästa gång blir de 50%, men efter de vill jag till 100%. Jag vill hinna vara där ordentligt innan skolan börjar. 
Så nog känns de att måendet är bättre. 
Jag stressar inte lika mycket längre. Jag försöker få ut de jag tänker och känner så fort som möjligt. Bland annat i den här bloggen. Men även till min omgivning. Och de är en stor del av varför man inte längre har den här inre stressen som tidigare. Jag har mycket stöd och hjälp från familjen, mina vänner och min pojkvän. De har gjort att jag mår bättre och fått tillbaka energin.  Visst har man fortfarande saker kvar att jobba på, men de känns lugnare i själen än tidigare. De var faktiskt en person som sa till mig:
"Du ser ut och vara i harmoni nu". 
 Bild tagen av min mamma.
 
 
Själva terapin... ja... dom ville gärna ge mig antidepressiva läkemedel. Men jag vet innerst inne att jag egentligen inte behöver sånt. För visst, man mår kanske bättre när man tar dom, men va händer när man slutar? Man är tillbaka på ruta 1. Och de är inte de jag vill. Jag vill må bra utan medicin. Och de har jag gjort. Jag har börjat röra på mig, både jag och min pojkvän går på promenader väldigt ofta. Och de är lika bra som mediciner, om inte bättre. 
Sen kan jag inte påstå att de har vart så givande psykiskt att gå på terapi... de känns som att man pratar om väldigt ytliga saker och jag har som svårt och börja prata med den här personen. De går inte. Och de har jag kännt sen dag 1. De är därför jag skaffade den här bloggen... för att få ventilera mig. Men jag ångrar inte att jag börjat gå dit. Absolut inte. De har vart bra på annat sätt, som t ex att jag nu är i kalix neurologmottagning istället för Luleå. Att jag fått vara sjukskriven. Men själva "prat" delen... nja. =)
 
 
Så, va är nu nästa mål?
Just idag är de sjukgymnastik. Jag ska få nån slags träningschema för minrygg som jag ska gå efter. Sen får man helt enkelt se om man pluggar lite idag eller om man bara tar de lungt. 
De större målet är sommarens resa med ungarna. Spara ihop pengar så dom verkligen får en bra semester.  Och läsa på inför studierna så man inte kommer dit till hösten och kan ingenting. 
De är dom större. Och de räcker så för mig.